Drömsommarjobbet

De var drygt femtio som sökte, ett tjugotal som fick komma på intervju och tio som fick en plats. Så kul att så många ungdomar i Värmland vill skriva och så kul att det är första året med inriktning skrivande på Drömsommarjobbet. (Drömsommarjobbet drivs av Region Värmland)

Jag har jobbat för att skrivande borde finnas med som inriktning på Drömsommarjobbet i flera år så när jag fick frågan om att vara handledare kunde jag såklart inte tacka nej. Jag har sedan jag fick frågan tidigare i år funderat på upplägget och har jobbat med det under lång tid. Vi har fokus på kreativt och skönlitterärt skrivande med många mindre skrivövningar och ett längre skrivprojekt som de ska skriva på under hela perioden. Vi kommer att få besök av författare och andra verksamma inom litteraturområdet, de kommer att få tips och råd och mycket inspiration. Det ska bli spännande att få följa de här tio ungdomarna och se vad de kommer att producera under tidens gång. Något som jag tycker är viktigt och som jag kommer att betona är skrivprocessen. Att processen kanske är viktigare än målet – även om det är viktigt att nå ett mål också. Det kommer att bli fyra veckor hårt jobb för deltagarna, men roligt hoppas jag! De ska ägna sig åt skrivande sex timmar per dag i fyra veckor, men de kommer ju ha möjlighet att välja var de vill sitta och skriva – om de vill sitta ute om solen skiner eller inne om det regnar. Det bestämmer de själva. Jag kommer att styra till viss del, men det innebär även eget ansvar och självdisciplin. Att bli författare. Att jobba med skrivande. Och avslutningsvis kommer deras texter att tryckas upp i en bok.

Att få vara ledare för dessa ambitiösa skribenter är en ynnest. Det var så svårt att välja ut tio av alla de som sökte och som kom på intervju. Det är en stark grupp med deltagare som redan skriver väldigt bra. Förhoppningsvis kommer de att skriva ännu bättre, eller i alla fall ha utvecklat sitt skrivande och fått nya idéer, efter de här fyra veckorna. Det är ett drömsommarjobb för mig också. I fyra veckor. Sedan väntar semester för mig. Fem veckor semester då jag hoppas få tid till mitt eget skrivande, och förmodligen är jag full av energi då efter att ha avslutat Drömsommarjobbet med inriktning skrivande.

Så mycket mer tid att skriva än så här har jag inte just nu, men eftersom jag uppmanar mina deltagare att skriva dagbok/loggbok varje dag för att stämma av hur det går med skrivandet borde jag göra detsamma. Skriva lite varje dag om hur det går med mitt skrivande. Det är väl ett bra tips till alla som vill skriva. Så skriv, och skriv om skrivandet. Skriv i sommar. Skapa ditt eget drömsommarjobb!

Låt orden flöda fritt

Tala är silver, tiga är guld.
Ska det så vara?
Nej, men ibland är flödet för snabbt.

Vem har rätt att yttra sig?
Alla i Sverige. Vi lever i en demokrati och har yttrandefrihet.
Men efter alla turer som varit den senaste tiden med bokmässans bokningar och avbokningar och andra liknande händelser börjar man fundera. Den ena sidan säger si, den andra sidan säger så. Det finns alltid olika åsikter. Men vem avgör vad som är rätt? Vad som är fel?

Att medier plötsligt får en massa tid och plats över till spekulationer förvånar mig. Ibland utan att höra med båda parter. Grundreglerna i journalistik är i alla fall vad jag har lärt mig att lyssna till båda.

Att flödet på nätet, i sociala medier, går så snabbt, förvärrar skeendet. Fantasier skapas och lögner sprids. Sanningen hinner inte i kapp.

I år fyller tryckfrihetsförordningen 250 år och det fria ordet hyllas. Men till vilket pris? När personer med sunda värderingar får ta emot hot är gränsen passerad tycker jag. Att tala borde vara guld, att tänka efter innan, silver. Och att kunna stå för det man sagt, inte låta sig dras med i flödet av hat och onda kommentarer.

Det är så mycket enklare att kasta sig ut i nätets strider. Men tänk efter om du uppriktigt skulle kunna säga samma sak öga mot öga.

Låt orden flöda fritt.

Egen skrivtid

Hemma igen efter fantastiska dagar i Frankrike, i en by där tiden stannade. Där vi ägnade oss åt att skriva. Vi umgicks, fick smaka på lokala delikatesser, tog promenader längs smala vägar, njöt av utsikten. Berg och dalar. Vi var i princip helt frånkopplade omvärlden, hade tekniken avslagen och skrev för hand. Handen och hjärtat, som vår fröken Karin Thunberg upprepade. När man skriver för hand kommer orden direkt från hjärtat. Karin Thunberg var en inspirerande fröken som gav oss olika utmaningar. Både stora och små. Svåra och ännu svårare. Ibland skrattade vi, ibland blev det allvar.

Att få tid till sitt eget kreativa skrivande var värdefullt. Tid till att reflektera, men även inte tid till att tänka – bara skriva! Skrivandet är en stor del av mitt liv, något som jag alltid har gjort. Något jag inte kan vara utan. Att undervisa i skrivande är också kul, men man glömmer lätt bort sitt eget då. Och det spelar väl ingen roll vilket ämne det gäller så behöver man själv utveckling och stimulans för att lära ut bättre. Så något som jag kommer prioritera fram över är egentid, egen skrivtid. Något jag tror och vill rekommendera även andra. Om det så bara blir en kvart om dagen.

Här hemma gör sig verkligheten påmind. Bilarna, ljuden, stressen. Här står inte tiden stilla. Men då kan man minnas de ljuva sommarkvällarna och drömma sig bort. Kanske till Frankrike.

Skål för nya möjligheter

Då är det åter dags att höja glaset för en skål, se tillbaka på året som gått och blicka fram emot ett nytt år med nya möjligheter.

För exakt ett år sedan blev jag Karlstadbo och trivs bra här, har inga tankar om att flytta nästa år. Så vitt jag vet. Bor ihop med samma person som jag jobbar ihop med och vi står fortfarande ut med varandra. Ser fram emot att stå ut med honom i ytterligare ett år. Förhoppningsvis flera år.

Driver eget företag och har under året varit engagerad i olika projekt. Vill fortsätta att vara företagare och kommer fortsätta att driva frågan om hur man skapar bättre förutsättningar för att kunna vara det.

Stor del av 2014 handlade om att ge ut magasinet Tryck. Åka på reportage, träffa många intressanta och trevliga människor, skriva i massor, få in lite annonser för att få tidningen att gå runt, distribuera med mera. Det är inte helt enkelt att göra en tidning men det är det roligaste som finns och jag är mycket tacksam för att ha fått gjort det. Under 2015 planeras inga nummer, men jag brinner fortfarande för journalistiken och tycker det är en tråkig utveckling som vi ser i mediebranschen, där det ständigt skärs ner. Journalistiken är viktig för demokratin och med tanke på hur det ser ut i omvärlden så känns det ännu mera viktigt.

2015 kommer jag att vara öppen för nya utmaningar och slutföra min kurs i specialpedagogik. Kan hända att jag har en vision om att få undervisa mera och utveckla min skapar- och berättarverksamhet. Med tanke på sjunkande resultat i Pisa-mätningarna, försämrad läsförståelse bland annat så känns det högst relevant.

Det har under det gångna året varit mycket krig och elände runt omkring i världen och detta har även märkts av i Sverige då vi har fått tagit emot många människor som varit tvungna att fly från sina hem. Jag hoppas att Sverige fortsätter att vara ett öppet land som tar emot, hjälper och stöttar.

Det har även varit ett supervalår och det var nära att bli ytterligare ett val i mars 2015. Men det blir i och med Decemberöverenskommelsen inte av om politikerna inte hinner ändra sig en gång till. Det har varit ett turbulent år för politikerna och riksdagen har blivit jämförd med sandlåda och lekstuga. Men nu ska de alltså ha kommit överens och ska ta gemensamt ansvar. Jag kommer att ta mitt ansvar och göra 2015 till ett riktigt bra år!

Hopp om livet trots allt när unga Malala Yousafzai tilldelades Nobels fredspris. Vi kan ju hoppas att hennes röst får ge eko i världen.

Ytterligare en person värd ett nobelpris var Patrick Modiano, min nya favoritförfattare. Hoppas på mer läsning av god litteratur under 2015 och i bästa fall en resa till Paris. Så länge nöjer jag mig med att resa i litteraturens värld.

Skål och gott nytt år, ta hand om varandra!