Skrivandet som konst

Vi har alla någon relation till skrivandet och vi skriver på olika sätt. En del skriver mest i jobbet, en del i sociala medier, medan en del drömmer om att få sin roman publicerad. Oavsett hur och vad man skriver så kan man utveckla sitt språk och sin stil. För det krävs olika forum där man kan mötas kring sitt skrivande och i sommar ges möjligheten att vara med på skrivarverkstad på Kristinehamns konstmuseum. Upplägget är en träff i juni och en i augusti, för att däremellan kunna jobba med sin text.

Som inspiration kommer vi utgå från sommarens utställning, med Charlotte Gyllenhammar. Hennes verk är både två- och tredimensionella, upp- och nedvända, betraktas ofta underifrån och är skapade utifrån minnen och drömmar. Att sammankoppla konsten och skrivandet känns självklart då även skrivandet är konst. Att betrakta, läsa och tolka. Liksom att måla en tavla eller formge en skulptur är skrivandet ett hantverk som kräver tid och tålamod. Det kreativa och fria kan hjälpa den mest ovana skribenten att komma igång, genom att släppa press och krav.

Våra mål kan se olika ut, även vägen dit, men vi har alla gott av att utbyta erfarenheter och dra lärdomar av varandra. Jag ser fram emot att möta er skrivande konstnärer i sommar!

Läs mer via denna länk eller på kristinehamnskonstmuseum.se

Datum: Onsdag 22 juni och onsdag 31 augusti. 18.00-21.00

Vill du veta mer kan du även kontakta mig.

Att skriva ligger helt rätt i tiden

Håller på att förbereda en sommarkurs i kreativt skrivande. Sista ansökningsdagen var den 15 mars och totalt 3 174 individer har sökt, varav 1 604 i första hand. Fantastiskt kul att så många vill utveckla sitt skrivande. En del kanske har sökt för att få fler högskolepoäng eller CSN. Men majoriteten har förhoppningsvis gjort det för att de verkligen vill och ser de första vekorna på sommaren som en fantastisk möjlighet. Dessutom ges kursen på distans så man väljer ju själv om man vill genomföra den liggandes i hängmattan eller sittandes vid skrivbordet. (Tilläggas ska att alla som sökt tyvärr inte kommer in på kursen.) Samtidigt som söktrycket på den här kursen var så högt är intresset för vårt projekt Värmland skriver stort. Många vill vara med och skriva på olika sätt och vi har redan fått in bidrag till novelltävlingen.

Att sänka kraven och pressen tror jag är ett sätt att få fler att skriva. Men utan försämrad kvalitet. Eftersom jag även jobbar med skrivhandledning på Karlstads universitet ser jag hur många som har problem och kämpar med sitt skrivande. En del har inte fått med sig grundreglerna i svenska språket från grund- och gymnasieskolan, en del har svårt att hitta motivationen. På olika sätt får man jobba med skrivutvecklingen – och alltid möta studenterna på deras nivå. För de som har svårigheter som dyslexi, finns speciellt stöd att få.

Jag tror att alla behöver skriva. Vi har alla ord inom oss som behöver komma ut, gärna på papper så att man kan läsa dem själv och betrakta sina egna tankar. Jag kallar det självterapi. Vi behöver även kunna skriva för att delta i samhället. Skrivhandledning kan vara ett sätt att utveckla sitt skrivande. Kurser i kreativt skrivande ett annat. Jag inleder nästan alltid mina föreläsningar med flödesskrivning, ett sätt för att släppa krav och press och för att komma i gång…

Oavsett vilka ambitioner man har så är det viktigt att kunna skriva och behöver man en utmaning så kan man vara med i vår novelltävling i Värmland skriver och ha chansen att få sitt verk publicerat i en bok tillsammans med andra värmlänningar som skriver.

Förresten så ligger det väl alltid rätt i tiden att skriva!

Värmland skriver

Alla ska ha rätt att lära sig läsa och skriva. När man har lärt sig det borde man inse vilken fantastisk gåva det är. Genom litteraturen kan man resa långt och drömma sig bort. I november 2015 genomfördes kampanjen Värmland läser, på uppdrag av Region Värmland, för att uppmärksamma läsfrämjande initiativ i länet. Under 2016 kommer vi från Karlstads universitets sida att fokusera på skrivandet, med projektet Värmland skriver. Det är ISLI (Institutionen för språk, litteratur och interkultur) som är initiativtagare. Jag är projektledare och ser verkligen fram emot alla skrivande aktiviteter som vi kommer att genomföra. Bland annat ska vi starta upp en kurs i kreativt skrivande, i början av sommaren – så för alla som är sugna på att utveckla sitt skrivande kan det vara en bra start! På vår institution (ISLI) bedrivs forskning och utbildning inom svenska språket, litteraturvetenskap och närliggande ämnen. På uppdrag bedriver vi även skrivhandledning, där studenter kan få hjälp med att utveckla sitt akademiska skrivande.

Det handlar även om att utveckla den redan starka berättartradition som finns i Värmland och det finns garanterat många där ute som gillar att skriva och berätta. Det kan vara allt från några rader poesi till en omfattande roman. Det kan handla om hur man skriver i arbetet eller skönlitterärt. Alla skriver vi i något sammanhang. Själv skriver jag allt möjligt, från dagboksanteckningar till akademiska texter. Och så gillar jag att ha tankar och åsikter om vad som sker i samhället, det är det jag skriver om på den här sidan. Har du tankar och idéer om skrivande får du gärna kontakta mig! Vill du på något sätt vara med i Värmland skriver?

I projektet kommer vi ge ut en bok med noveller av värmländska profiler och vi kommer utlysa en novelltävling där tre vinnande bidrag kommer att bli publicerade. Boken ska lanseras på bokmässan i Göteborg och utgivningen sker i samarbete med Votum förlag. Vi ser fram emot att läsa många härliga noveller med tema: någon koppling till Värmland.

Vässa din penna så hörs vi!

Den bästa boken

Vad är en bra bok? Finns det några dåliga?

I början av veckan var jag på ett seminarium med rubriken Garanterat bra böcker, anordnat av Kulturrådet. Men vad som är en garanterat bra bok för den ena kan ju vara tvärtom för den andra. Det beror på vem man är, ålder, intresse, kön. Och i vilket skede i livet man är. Det jag gillade för några år sedan gillar jag inte idag och det jag läser nu kanske jag inte vill läsa sen. Det handlar om vilken genre man gillar. Blir det rättvist om jag dömer ut fantasy bara för att jag inte gillar den stilen? Alla gillar inte det jag läser, men det anser jag är kvalitet.

Kvalitet. Hur bedömer man en boks kvalitet? Några kriterier som nämndes på detta seminarium var hantverksskicklighet, nyskapande, men samtidigt hållbart, samt komplexitet, att texten ställer frågor som får oss att leva kvar i det vi läst. En sådan här bok har förmågan att utmana och utveckla en läsare, kanske till att bli smartare och mer empatisk. Genom litteraturen lär vi oss förstå olikheter och får även distans till oss själva.

Vilken litteratur som berör oss skiljer sig självklart också åt. Och en del kanske inte vill bli berörda.

Varför Kulturrådet hade bjudit in oss, med främsta målgrupp bibliotekarier, till detta seminarium var för att uppmärksamma litteraturstödet som firar 40 år, vad viktiga de litteraturstödda böckerna är och hur man kan jobba läsfrämjande med dem. Att de böcker Kulturrådet väljer ut är garanterat bra kan man rätt säkert lita på då vi fick möta ledamöter ur de olika arbetsgrupperna, som berättade om hur bedömningsprocessen går till. Det är många böcker som läses igenom, noggrant. Vill man veta mer om detta kan man  klicka på denna länk: http://www.kulturradet.se/nyheter/2015/Garanterat-bra-bocker/

Min bästa bok för tillfället är Det avlägset nära av Rebecca Solnit, men i morgon kanske det är en annan.

Att kunna läsa är en förutsättning

Vi har återigen blivit påminda om att de svenska skolresultaten inte ligger i topp. OECD:s Andreas Schleicher lämnade förra veckan en lista med åtgärder som bör göras för att återerövra en topplacering. Diskussioner har förts fram och tillbaka hur mycket man ska förlita sig på Pisa-resultaten. Men hur som helst så ligger det ju någon sanning i det hela och den svenska skolan måste ändra riktning. Eller stanna upp! För har det gått för fort?

Det är ju i Sverige en självklarhet att lära sig läsa och skriva, men det har det inte alltid varit. Och är heller inte i andra delar av världen. En del skulle göra vad som helst för att få gå i skolan, för att få lära sig. Där kunskapen är vägen till ett bättre liv. Här gäspar elever över att bli tvungna att öppna ytterligare en bok. Att läsförståelsen har sjunkit är ett tecken på det. Men vad kan vi då göra för att få fler att vilja läsa och uppskatta det man lär sig? Inte genom att tvinga. Det handlar om att inspirera, stimulera och motivera. På rätt sätt. Alla är olika och behöver på så vis lära olika.

Mycket ansvar hamnar på skolan och på lärarna. Men det är även viktigt att hemmen och föräldrarna tar sitt. Att vara en läsande förebild. Att kunna läsa är grunden för all inlärning. För barn som inte har fullt stöd hemifrån spelar skolan självklart en viktig roll, även biblioteken, föreningslivet och andra aktörer. Det gäller att vi delar på ansvaret och uppmuntrar till läsning. Hittar olika vägar för att nå fram, för att mötas.

I dag är det många, både i skolan och i hemmet, som har tillgång till dator eller läsplatta och som läser på skärm. Men man kanske inte ska ta för givet att alla föredrar detta? Att det trots teknikens utveckling finns de som lär bäst av att bläddra i en klassisk bok. Forskare är oense i den här frågan, det finns både för- och nackdelar med den digitala skärmen. Det beror på hur och till vad man använder den. Men att koncentrationsförmågan försämras när man har flera sidor igång samtidigt och det plingar till i bakgrunden känns uppenbart.

Det finns exempel på skolor som har infört dagar fria från mobiler, datorer och plattor, för att eleverna ska lära sig att slå upp ord i en vanlig ordbok till exempel. Kanske det är nästa trend?

Eller att knyta an läsning och litteratur till ämnen som musik, dans och teater? För ett bredare perspektiv. Dessutom stimulerar fysisk aktivitet och kreativitet hjärnan och ökar kunskapsinlärningen.

Öka lusten för att läsa och skriva

När jag var liten läste mamma högt för mig. När jag lärde mig läsa själv fortsatte hon ändå att läsa högt för mig. Delvis för att det var en mysig mor- och dotterstund, men även för att en diskussion skulle kunna uppstå kring obekanta ord och formuleringar. På så vis fick jag ett rikt ordförråd i tidig ålder samt att jag lärde mig förstå kontexten.

Flera undersökningar, bland annat PISA, har den senaste tiden visat på försämrade resultat när det gäller läsförståelse bland svenska ungdomar. Det är oroväckande. Om man inte kan förstå vad en text betyder kan det bli jobbigt i vuxenlivet. Det är inte så bra att skriva på ett avtal om man inte riktigt har förstått vad det innebär, inte heller att misstolka infoblad som dimper ner i brevinkastet. Att kunna skriva och uttrycka sig är också viktigt. Vi lever i ett land med demokrati och yttrandefrihet, det ska vi värna om.

Min lust för att både läsa och skriva är nog medfödd, men hade den inte blivit stimulerad hade den kanske inte varit så stark. Alla har inte förutsättningarna och intresset för att läsa och skriva, men grundkunskaperna är nödvändiga för att kunna medverka i ett samhälle. För att fler ska lära sig dessa grundkunskaper krävs anpassning och stimulans. Alla barn och ungdomar är olika och behöver undervisas utifrån det. Jag tror att melodin är att sammanföra lust och kunskap, att sänka krav och istället skapa nyfikenhet kring ord och text. Färre röda felmarkeringar och mer utrymme för fantasi och kreativitet. När lusten finns ökar även intaget av kunskap, som grammatik och stavning. Viktigt är även vuxna förebilder som läser för och introducerar barn och unga till litteraturens värld.

Jag har inga egna barn, men skulle jag ha det skulle jag läsa mycket för dem. Som tur är får jag träffa andra barn och unga när jag till exempel håller i skapar- och berättarverkstäder. Det är fantastiskt kul och inspirerande att se dem använda sin fantasi och utveckla sin kreativa förmåga.

Här näst håller jag i skapar- och berättarverkstad på Rackstadmuseet i Arvika, 8-17 december, för grundskoleelever. Jag ser även fram emot nya projekt!

Återanvänd istället för att slänga

Vi blir allt mer medvetna om vad vi konsumerar. Det ska gärna vara märkt med ekologiskt eller fairtrade. Men det är fortfarande mycket slit och släng, då inte menat att vi sliter ut något innan vi slänger det utan snarare att vi inte sliter ut det men slänger det ändå. Man vill gärna ha en ny skjorta till festen fast man redan har flera stycken och helst nya kuddar i soffan när det närmar sig jul. De vi köpte i fjol känns inte så moderna längre. Renoveringshysterin ska vi inte ens tala om.

Att köpa onödiga prylar var något jag slutade med tidigt, även inom familjen. På jul byter vi i princip pengar, vilket kanske låter tråkigt. Men det viktigaste är ju att vi är tillsammans. Jag lever ganska sparsmakat, införskaffar inget i onödan utan avväger varje köp. Det för att skapa mer plats i garderoben och för att få pengar över till annat. När jag väl köper något är det kvalitet, vilket oftast innebär en dyrare prislapp, men håller längre. Många stirrar sig blinda på priset och väljer kvantitet framför kvalitet, vilket kanske inte är så hållbart i längden, vare sig kostnads- eller miljömässigt. Att vi köper och slänger utan att slita är ett problem. Att vi köper, sliter och slänger är också ett problem eftersom många inte har kunskap om hur man återvinner. Heller inte återanvänder i den utsträckning man kan göra.

Efter att själv ha ändrat mitt konsumtionsbeteende har jag fått ett godare samvete och mår faktiskt bättre. Det är ordning och reda i garderoben och jag kan unna mig godare middagar emellanåt.

Det finns mycket i vår vardag som vi inte tänker på går att återanvända. Men om vi använder vår kreativitet och fantasi går det att göra rätt mycket. Form i Värmland tog tag i det här och startade projektet No Waste, där medlemmarna har skapat nya idéer och produkter med hjälp av spillmaterial från olika företag med syftet att stärka samverkan mellan industri- och designnäringen. Resultatet kan man från och med i dag, torsdag den 13 november, till och med 1 december beskåda på Karlstad CCC. Jag och Kreatörerna är också med. Varmt välkomna!